© J Westman 2004, 2005, 2008, 2012  JW juni 2004, uppdat 31 okt-12
   Människan är ett "konstigt" djur.
   Så länge det har funnits riktiga människor - sådana som vi, så har det uppenbarligen funnits en symbolvärld som människorna har försökt ge bildens form, och arkeologerna förskjuter konstens begynnelse allt längre bakåt i tiden. Det genforskarna lär oss om förändringar som formade vår art sammanfaller inte ännu tidsmässigt med konst som uttryck för mänskliga tankeverksamheter, men gränserna närmar sig varann.


   Så länge det har funnits riktiga människor - sådana som vi - så har det uppenbarligen funnits det som kan kallas konst. Arkeologin skjuter tidpunkten för de första kända konst-uttrycken bakåt i tiden. För hundra år sedan var det stor sensation när det befanns att istidsmänniskorna dekorerade sina bruksföremål och målade bilder av djur inne i djupa grottor. En period som innefattar bland många andra grottorna Altamira i Spanien och Lascaux i Frankrike, dateras numera till nånting mellan 12 000 och 18 000 år sedan. Småskulpturer av människor och djur förekommer också, den såkallade Venus från Willendorf i Österrike 15 000 år, från Dolni Vestonice i Tjeckien ända tillbaka till 20 000 år. Arkeologerna har även funnit spår efter att målningar planerades: ristningar av olika djur på flata benbitar eller ytor av mjuk stenart. En bild av mammut som ofta återges i böcker om istida djur är gjord av en okänd konstnär som förlaga för en grottmålning.

Under nittonhundratalets sista årtionden fann man att grottkonsten om man så vill kalla den, gick tillbaka till tiden före den sista stora nedisningen, Grotte Chauvet är daterad till 32 400 år före nutid. Och det är inte primitivt klotteri utan lika eleganta målningar som de som gjordes 15 000 år senare. Lika gamla är de småskulpturer i elfenben - mammuttänder - vattenfåglar, däggdjur och människofigurer, som de senaste åren har grävts ut i grottan Hohe Fels i Tyskland. En obruten tradition som sträckte sig längre genom årtusendena än den tid som har förflutit sedan traditionen upphörde - man räknar med åttahundra generationer, med målningar som dokumenterar hur faunan förändrades från mammutar och sabeltands-kattdjur till grottlejon, grottbjörn och vildboskap till vargar, hästar och renar. Bildkonst, skulptur och måleri var inte det enda, arkeologerna har funnit blåsinstrument gjorda av bland annat fågelben, minst tio olika typer är kända, från flöjter till nånting som påminner om vår tids oboe. Så den istida människan hade även konst för örat.

Uppstod den modärna människan i Afrika eller i Asien? Majoriteten av forskarna tror på en utvandring från Afrika, en minoritet, som är nog så högljudd, vill ha vårt urhem i Asien. Konsten kan ge om inte besked så kraftig indikation. Från fyndplatsen Quneitra i Mellanöstern, daterad till 50 000 år sedan, finns graverade stenar - lite mer abstrakt konst än djurskulpturer, men konst. Mellanöstern har varit genomgångsområde oavsett människornas förfäder kom upp från Afrika eller österifrån. Men så kommer det ännu äldre spår av konst: Ett lite svårdaterat spår från Tanzania av tydligt dekorerade strutsäggskal, ålder nånting mellan 45 000 och 110 000 år, och väldaterade fynd av mussel-skal från en fyndort i allra sydligaste Afrika, grottan Blombos, de låg i ett sandlager med daterbar ålder 75 000 år. Det är fråga om musslor stora som ärtor, som har perforerats så att en tråd av något slag kan dras ignom dem och det hela bilda tillexempel ett halsband. Under mikroskopet ser man att hålens kanter faktiskt har gnuggats blanka av strängen. Till yttermera visso har musslorna varit rödfärgare med ockra.

Är det bara människor av vår art, Homo sapiens, som har utvecklat konst? Hur är det med neandrthalmänniskan, Homo neanderthalensis, som ju levde samtidigt med H. sapiens i Europa och Mellanöstern ända in till för 26 000 år sedan eller så. Det hävdas ju att neandertalare tog hand om sina krymplingar och åldringar, att de begravde sona medmänniskor med blommor i graven och att de i någon mån även gjorde konstföremål. Spåren är emellertid entydiga endast vad gäller omhändertagande, blompollen kan ha hamnat i graven tillammans med en gräsbädd för den döde. De förmenta konstföremålen förefaller snarast vara enkla efterbildningar - lånegods av ideer som har härrört från Homo sapiens i grannskapet. Smycken kan de har bytt till sig eller rövat.

Vi har i år (2004) fått höra, att gen-forskare har kommit på en genförändring för två miljoner år sedan, som skapade om människans tuggmuskulatur så att käkmusklerna fäste vid tinningarna istället för att gå upp över hela skallen som hos apor och förmänniskor. Det gjorde det möjligt för både neandertalare och oss att få våra stora skallar. En annan tillfällighetsförändring har daterats till för sådär 200 000 år sedan - och den har skapat om våra talorgan så att vi kan artikulera. Neanderthal-människan hade inte den här förmågan, det vet vi eftersom genforskarna har visat på att neandertalarnas art skiljde sig från vår redan för 500 000 till 700 000 år sedan. Så omde kunde tala, så kunde de i alla fall inte tala på samma sätt som riktiga människor. Och hur går det då med förmågan att tänka till?

Nu blir det intressant: Är det kanske så, att förmågan att artikulera gav människan ett nyansrikt språk som ett mentalt verktyg att hantera tankeverksamhet på ett abstrakt plan - nånting mera än bara här och nu. Vidare, att detta väckte sinne för estetik - sången ädla känslor föder - och därmed, att tankar kring det som blir religion, inte bara uppstår som en följd av oväntade förskräckliga saker, utan även av känsla för vackert, storslaget, av goda ting. Som sedan får människor att göra vackra saker eller med skicklighet måla av djur. Det här är spekulation, men man kan nog fråga om inte språk, religion och konst har ett samband, ett samband som definierar oss som människor till skillnad från alla andra arter.


Läs om käkar, tänder och evolution i
Utvecklingen på bettet
Evolution till tänderna,
Ett litet litet gen-fel.
Genklockan
Världens äldsta yrke.
En liten lurvig krabat


Ge kommentar till juhaniwestman@gmail.com
Tillbaka till första evolution-sidan.
Tillbaka till paradsidan.

.